Mina tankar om hur man kan lyckas ha en kreativ blogg utan att hispa till det. Ibland blir vi mera frustrerade än inspirerade av att läsa om hur duktiga människor är.
Inte är väl det här ännu en ”hispig diy-blogg?” var min första tanke när jag publicerade mina inlägg om att laga syrensirap. Jag vill ju att eventuella besökare på den här bloggen ska känna sig avslappnade och förhoppningsvis inspirerande.
Jag vet själv hurdan känsla man kan få av att läsa om folk med till synes perfekta liv. Människor som verkar ha tid för vad som helst. De tränar, sköter sin familj, har ett jobb som de påstår sig brinna för och förstås ett nyrenoverat välskött hem. Dessutom klarar de av att göra loppisfynd och klämma fram fem diy-inlägg i veckan på sina bloggar.
Jag säger inte att det är något fel på att orka mycket. Men många av oss vanliga dödliga orkar inte hålla på i ett så högt tempo. Tyvärr har sociala medier gjort att vi börjat jämföra oss allt mera med varandra. Det leder till en ökad känsla av otillräcklighet istället för inspiration. Jag har själv börjat se över vilka jag följer. Har rensat massor i mina nyhetsflöden och är nu för tiden snabbare att gallra bort sådant som jag inte mår bra av att se.
Nej, min blogg blir definitivt ingen ”hispig diy-blogg”. Och om det blir det får någon säga till mig att stänga ner den. Jag tänker inte stressa fram mina inlägg här, utan låta dom ta den tid de tar. Att göra syrensirap var ett plötsligt infall jag fick. Och det var roligt. Men det var också nästan allt jag klarade av att göra under en hel dag. Nästa dag var värre. Då orkade jag knappt något.
Sanningen ska fram
Kanske ett av mina mål med den här bloggen är att låta sanningen komma fram. Framför allt vill jag lära mig att göra saker i min egen takt, och sluta stressa över marknadsföring av inlägg, delningar, statistik med mera. Jag har hållit på med mycket sånt när jag skapat innehåll för andra typer av bloggar. Nu vill jag vara måttlig med sånt.
Just den här bloggen vill jag att ska vara en lugn plats. Ett ställe där jag kan lära mig att våga vara mig själv mer och mer. Och ett ställe där det inte är förbjudet att göra misstag.
Jag vet att kreativitet kommer och går. Ibland orkar jag mera och ibland har jag ingen lust att göra något annat än att spela dataspel i flera månader. Det har att göra med ångest, utbrändhet, sjukdom och livets övriga omständigheter. Förut kändes det frustrerande. Som om jag borde prestera trots att jag inte mår bra.
Jag tänkte mycket på mina läsare, och kände att jag på något vis svek dem. Klart jag fortfarande tänker på dem, och känslan av att göra folk besvikna på något vis sitter ännu kvar. Men jag går sönder om jag fortsätter så. Mitt bloggande blir inte bättre om jag stressar fram det. Tvärt om blir det kvantitet framför kvalitet.
Ibland behöver man ta paus från allt, och det är helt okej.
Du gör ingen besviken! Du har ofta satt precisa ord på allt kring sjukdom- hjälpt mig mycket. Kommer följa dig fortsatt. Lycka till och hoppas din sjukdom kan hålla sig lugnare❤️😊
Tack! Så skönt att höra 🙂 <3 Och grattis till att du var den första som kommenterade här på min nya blogg! Trevligt att du vill följa mig här också. Hoppas du får en skön sommar!