Här om dagen hittade Johan ett recept på syrensirap. Det lät ju spännande tyckte jag. Eftersom vi har syrener i överflöd bestämde vi oss för att pröva.
Syrenen är nog den blomman jag tycker mest om. Eller det är ju egentligen en buske, men det är ju själva blomman som gör allt. Färgerna dom finns i är så vackra, och doften så god. Jag gillar den lila syrenen mest. Ska man vara lite barnslig (ja det ska man) och dessutom nämna sin favoritfärg så är nog lila i alla möjliga nyanser min. Det var den färgen jag tänkte på när jag funderade på vilken färg som skulle passa den här bloggen. Kanske jag gör mina länkar i lila. Otroligt viktig detalj.
Det var egentligen inte min idé, utan Johans att göra något ätbart av syrener. Jag hade inte ens tänkt på att blomman inte är giftig. Men nu när jag tänker efter har jag sett hur folk dekorerat tårtor med syrener, men så ambitiös är jag inte att jag skulle försöka mig på att baka en tårta. Ska jag vara ärlig så har jag så många bakningskatastrofer bakom mig att jag nog låter bli så länge jag bara kan. Pajer är mycket bättre än tårtor dessutom. Jag brukade alltid önska saltiga pajer till min födelsedag förut, för jag tyckte inte ens om gräddtårtor.
Nyfiken på vad syrensirap smakar
Eftersom syrener finns i överflöd på mina föräldrars gård knipsade jag av några kvistar när vi var där på kaffe. Planen är att följa det här receptet på syrensirap. Det står att det ska vara gott åtminstone. I ärlighetens namn gör jag bara det här för att jag är otrolig nyfiken på vad syrener smakar och för att jag ville fota dem. Man kan till och med göra saft av syrener. Men nu får det räcka med lite sirap. Måste fundera ut något att äta det med också. Någon som har tips?
Uppdatering om hur resultatet blev kommer senare.
[…] skrev jag om att jag och Johan skulle försöka oss på att laga syrensirap. Vi plockade lila syrener från mina föräldrars gård. Tillsammans rengjorde vi dem och plockade […]